Tältguiden
Det finns många fallgropar när man skall köpa tält, men med rätt råd så kan man oftast hitta sitt tält ganska enkelt.
Tältet är den bas du har när du är ute. Det skall stå pall för allt tänkbart oväder som du kan råka ut för. Detta är första prioritet. Sen kommer de andra specifikationerna, som att det skall vara lättrest, och att det får gärna ha lite svängrum i absiden eller kanske att det skall vara ultralätt?
Vi kan däremot slå fast direkt, att alla inte behöver ha ett året-runt-tält, så kallat 4-säsongstält. Det ställs högre krav på ett 4-säsongstält. Materialet måste vara av god kvalitet, både i tältstänger, tältlinor och i duken etc etc. Ventilationen måste också fungera väl, ventilationen Skall bestå av ordentliga ventiler. Inte bara att ytterduken är upphöjd så att man måste gräva ner tältet för att få stopp på snödrevet vintertid. För då försvinner ventilationen helt och hållet.
Det är stor skillnad på kvalitetstält och hobbytält som finns hos diverse sportkedjor och dagligvarugrossister. Tänk på att ett bra tält kan rädda semestern.
Det finns idag fyra grupper av tält och självklart en hel del hybrider däremellan. Det är ryggås-, pyramid-, bivackerings-, tunnel- och kupoltält. Vi kommer att gå in på de två sistnämnda eftersom det är generellt de som är aktuella idag.
Tunneltält - vindtåliga i rätt riktning
Erbjuder sin användare fantastisk plats för både sig själv och sin utrustning. Enkla att slå upp och rätt använda så är de ordentligt vindtåliga. De passar för både sommar som vinterbruk, fjäll som till kust. De har oftast en så pass stor absid så att matlagning aldrig är ett problem i ruskigt väder. Fastän en del hävdar motsatsen så går det utmärkt att använda tunneltält i kargare kustlandskap som t ex här i Bohuslän. Det finns alltid sten att säkra tälten med, istället för tältpinnar.
Tunneltältet har nuförtiden ofta mjuk böjd form sett från sidan och är avlång till formen på gott och ont. Det böjer bort vinden effektivt längdled. Men vrider sig vinden, då blir det en hel del yta som vinden får tag i. Även när tältet står rätt i vinden så slår det hårdare än vad t ex kupoltält gör. Däremot så har det blivit klart bättre med de nyare tunneltälten som har ”böjt” tak sett från tältets profil. Tunneltält är den vanligaste tältet idag och troligen det som passar de flesta. Fast kupoltälten blir mer och mer vanligt.
Kupoltält - stabila och självstagande
Är självstagande och behöver inga tältspikar för själva resningen utan bara för förankringen. De är oftast lite lugnare att bo i under hård vind eftersom de inte slår så hårt. De står mer statiskt i vinden. Användningsområdens är desamma som för tunneltältets men utrymmena för sig själv och utrustningen är klart mindre. Men rätt använd så är det inga problem att vistas långa perioder och göra matlagningsbestyren i dem.
Man kan inte säga att den ena typen av tält är bättre än den andra, det är helt upp till användaren. Man kan heller inte säga att ena tälttypen är lättare än den andra rent generellt. Vikten beror mer på material av duk, tältstänger, linor, mm.
Kondens
Är vattendroppar på föremål som plast, aluminium, tältduk och annat. Det bildas då varm fuktig luft kommer i kontakt med en kall yta. Varm luft kan binda klart mer vatten än kall luft. Då varm luft nedkyls på ett föremål t ex innertältet så kondenseras det överflödiga vattnet på det.
Alla tält har olika benägenhet att bilda kondens. Vissa gånger kan man inte göra någonting åt det men i många fall kan man klart förbättra det.
Det är viktigt att hålla kondens borta från innertältet om man har ett tält med inner- och yttertält. Man märker varför när man rör sig i tältet och kommer när tältduken. Att det bildas kondens på insidan yttertältet är vanligt. På enkelduks tält skall man hålla duken fri från kondens.
Det finns olika faktorer som kan orsaka kondens.
- Fuktiga kläder
- Matlagning
- Större luftfuktighet utanför tältet än innanför, vilket gör ventileringen svår.
- Markkyla som ger kondens på närmaste föremål t ex liggunderlaget.
Det spelar stor roll vad det är för material tältet är gjort av och om det är en bra modell. Ett bra tält skall ha ordentlig ventilering och en bra duk som släpper genom fukt.
Enkelduks- eller dubbeldukstält
De flesta använder sig av ett tält med både inner- och yttertält. Dessa fungerar oftast bäst för de flesta användare. Då de oftast är billigare, lättare att laga och man inte behöver vara riktigt lika noggrann med det.
Det finns många fördelar med enkel duks tält, speciellt vid extremare användning. Men man får vara försiktigare med dem, för en reva i ett sådant tält vill man inte vara med om på ett stormigt fjäll eller en Ö på västkusten.
Matlagning i tält
Man kan laga mat i i stort sett alla kvalitetstält idag. Men man skall vara försiktig, speciellt med kök som har en kraftig förvärmningslåga, alltså bensin- och fotogenkök.
Oftast gör man maten i absiden, men det finns även de tält som är lämpliga att ha ett hängande kök i, eller att det finns en lucka i tältgolvet. Tänk på att ha ordentlig ventilering i tältet, då det blir en högre grad av kolmonoxid när man använder köket i tältet.
Förvaring av tält
Man förvarar tältet allra bäst upphängt, luftigt, torrt och svalt. Åtminstone när det torkar, har man inte platsen så får man packa ner det. Men var noga med att tältet är helt torrt. Annars kommer det att bli mögligt.
Passa på att kolla genom tältet efter skador på sömmar och tältstänger. Finns det grader (vassa flisor) på stängerna så tar du bort dem med ett fint sandpapper innan de skär hål på tältduk eller kanalerna.
Är tältet smutsigt så bör du i första hand torka av det med ljummet vatten och en svamp. Är det riktigt smutsigt så kan du tvätta det med skonsamma tvättmedel. Använd inte tvättmaskin!
